Jonas Wenström

Arbete i Teknik Människa Samhäll, TMS

Skrivet av

Jonas Svensson Te3

Jonas Wenström föddes 1855 i Hällefors, Västmanland.

Hans far, Wilhelm Wenström, var smed i området.

När familjen flyttade från Hällefors till Örebro Öppnade fadern ett

eget konstruktionskontor, där det bland annat fanns ett flertal

masungnar och vattenturbiner.

Han kom att blir ett stort stöd för Jonas, inte minst genom att

han utförde ritningar till hans första konstruktioner.

Jonas Wenström tog sin student vid Karolinska läroverket och

fortsatte sedan sina naturvetenskapliga studier vid universiteten

i Uppsala och i Oslo.

Redan så tidigt som under sin studietid började Wenström intressera

sig för uppfinningar och tekniska förbättringar av redan existerande maskiner.

Han ville konstruera en självmagnetiserande likströmsgenerator, en

så kallad dynamo.

Han uppfinning var en förbättring av den likströmsgenerator som

Werner Siemens hade konstruerat 1867.

Dessvärre hade han inga ekonomiska möjligheter att bygga experimentmaskiner.

Nedslagen av sin ekonomi gav han sig istället på att försöka bygga en glödlampa,

men Edison och Swan hann före honom med sina idéer, som dock byggde på samma

tankegångar som Wenström, att få en koltråd att glöda i ett vakuum.

1987 avlade Jonas Wenström examen i naturvetenskapliga ämnen,

därefter återvände han till Örebro för att bli teknisk konsult på sin faders konstruktionsbyrå.

Hans tankar fortsatte att cirkulera runt maskiner som hade en anknytning till elektricitet.

Jonas Wenström hade gott om idéer och kom med förslag på nya konstruktioner

för tex mjölkskummare och navigationsinstrument.

Han saknade dock fortfarande pengar för att kunna bygga några experimentmaskiner.

1880 pratade Wenström med en kvarnägare vid namn G. A. Engelbrektson för att få hjälp med att

bygga en likströmsmaskin.

Wenström presenterade en ritning men Engelbrektson trodde inte på konstruktionen.

Året efter besökte Jonas Wenström en elektricitetsutställning som hölls i Paris,

där dåtidens modernaste dynamomaskiner presenterades.

Wenström ansåg dock inte att dessa dynamomaskiner skulle klara en påfrestande

fabriksmiljö.

Detta gav honom ny inspiration att förbättra sin egna dynamokonstruktion.

När han återvände till Örebro presenterade han en ny ritning för

Engelbrektson som denna gång föll i god jord.

Wenström fick hjälp av verkmästaren på Asea i Västerås, Axel Rehlin, som

då var anställd på kvarnen.

Försöken pågick länge och lyckades tack vare att Rehlin på eget initiativ

tog bort en jordledningstråd.

Maskinen hade formen efter en sköldpadda för att skapa så lite motstånd som möjligt

för det magnetiska kraftfältet och kallades således för "sköldpaddan".

Under tiden hade en affärsman vid namn Ludvig Fredholm inlett förhandlingar

med det amerikanska Brush-bolaget för att få köpa de svenska patenträttigheterna

för en dynamomaskin som de tillverkade.

Wenström erbjöd nu Ludvig Fredholm rättigheterna för sin dynamomaskin.

Fredholm accepterade, på det villkoret att den var bättre än Brushs maskin.

Fredholms planerade bolag skulle köpa patenträttigheterna till maskinen

för 20.000 kr och 10% av försäljningssumman som Fredholm tjänade på de

maskiner han lyckades sälja.

Fredholm lät utföra ett prov mellan maskinerna för att se vilken maskin som var överlägsen den andra.

Provet utföll till Wenströms fördel, hans maskin producerade mer ljus per hästkraft.

Tillverkningen av Jonas Wenströms dynamo kunde påbörjas.

1883 bildades så Elektriska Aktiebolaget i Stockholm.

”Sköldpaddan”, Wenströms dynamomaskin (1882)

Källor:

http://www.tekniskamuseet.se/elkraft/snilleblixtar/wenstrom.htm / text och bild

http://www.susning.nu/Jonas_Wenstr%f6m / text

http://sv.wikipedia.org/wiki/Jonas_Wenstr%F6m / text